...och här är det ingen bebis på väg. Nog för att jag längtar efter att få träffa den lill* krabaten och så men det skulle ju inte vara såååå jobbigt att gå över tiden om det inte vore för den *pip* foglossningen! Nu känns det som om magen blivit dubbel så stor på en dag och att jag inte har något som håller ihop beckenet längre. Det gör såååå ont när man ska försöka röra sig! Men men...bara att försöka stå ut. Men eftersom det inte blir mycket sömn på nätterna så kommer jag väl inte ha någon ork kvar sedan när jag ska klämma ut krabaten. äh...det löser sig. Jag får vila när Love är på dagis helt enkelt.